Med Håkan Hellstöms låt, "Nu kan du få mig så lätt" i bakgrunden skriver jag denna blogg som vars ide blev till en dag när jag cyklade hem från jobbet. (Dellner couplers i vika) Där jag jobbar som lagerarbetare och anledningen till att jag inte har bloggat på länge är att jag inte riktigt har känt för det. Men nu kommer en om alkohol och mina tankar kring det.

En dag tittade jag om olika sätta att få bättre självkänsla på ungdomsmottagningens hemsida  och klickade sedan vidare på länken om droger.

¨Sidan kommer fram och bilderna talar sitt med en flicka som spyr i en stjärngossestrut och en kille som har ordet "kuk" skrivet i pannan. Texten bredvid bilderna är skrivet på ett sätt som att du dör om du tex är ute på fyllan.  Att ditt liv blir meningslöst och det enda du gör är att skada dig själv genom att ta en drog. Klickar du sedan vidare på alkohol ser du bara misslycka, både i text och bild.

http://www.umo.se/Dricka-roka-knarka/Alkohol/

Visst orsakar alkohol mycket problem men om man vill stoppa missbruket med droger och alkohol är det här verkligen rätt sätt att gå?

Att bara förklara nackdelar med drickande.

De har några rader om varför man dricker, några rader som borde förvandlas till en hel sida.  Den hela sidan har däremot nyttjas till nackdelarna med att dricka och om man själv har druckit skrattar man nästan. Tycker de tar lite väl hårt i spakarna, biverkningarna de ger är ju för alkolister men för vanligt folk som dricker någon gång ibland och i lagom mängd tycker jag att de inte stämmer riktigt.

Tror nog att de som skriver texten inte har smakat en droppe alkohol eller så är de nog hårt pressade av nykteristförbund, alt präktiga föräldrar och vågar inte skriva om de positiva effekterna. 

De gånger jag har druckit har alltid slutat med att jag har skapat någonting. I en berättelse jag skrev i svenska berättade jag om en flicka som hette Lena men egentligen var det en person som jag träffade på dansgolvet som jag skrev om. Hur jag uppfattade henne osv.

Det blir även klarare för mig själv vad jag tycker och tänker om saker, jag slutar vela och elta och när man är full då oftast bara gör man det man tänker, och märker jag att det inte är så farligt och otroligt skönt att bara göra och säga allt som kommer upp. Det är helt okej att vara lyhörd och synas.Kan säga saker som att jag tycker att det är svårt att få på en kondom utan luftbubblor osv.

Slutligen när jag dricker blir jag lite av den Rasmus jag vill vara.

Men nu är det ju som de flesta vet ”inte så nyttigt att dricka”.  Myndigheter, lärare, ungdomsmotagningar, regeringen försöker ständigt få folk och särkilt ungdomar att dricka mindre. Och vissa av dom ser kanske nykteristsamhället som drömsamhället.

Men om nu detta nykteristsamhälle ska uppstå, Varför inte införa dessa ämnen i skolan:

Självkänsla A

Självförtroende A

Gemenskap A

Tänk vad man kan minska alkoholkonsumtionen i Sverige, När folk lär sig att känna sig bra, duktiga, lita på sig själva, ta kontakt, Vad man ska säga för att vara trevlig osv.

Självklart kommer vissa att tycka att det är jätte töntigt, men med tiden tror jag att de kommer att inse hur viktiga dessa saker är.

Förutom en minskad alkoholkonsumtion så, kommer betygen och kunskaperna förbättras när folk tror på sig själva, mer kärlek och ett vänskapligare samhälle.

Nu kanske alkoholkonsumtionen minskar drastiskt och kanske kan de släppa ner åldersgränsen till 18 igen på systemet istället för 20 här i Falun.

Idag kommer den sista delen av mina drömyrken. Vägarbetare. Något som en sommardag bara kom in, och som jag inte är riktigt säker på om jag vill vara livet ut. Med tanke på förslitningsskador och säkerheten ute på vägarna är ju inte den högsta. 

Det är sommar i luften, solen skiner och jag springer i motionsspåret ovanför hälsingberg,haralsbo,norslund som är några områden i Falun.  Brevid spåret ligger en motorled som kallas Lugnetleden. Motionsslingan slingrar sig i skogen runt leden och just denna jag var det en asfalteringsdag på leden och doften av nylagd asfalt sprider sig .Hur härlig är inte den? Själv älskar jag doften och när jag sprang där vid sidan om vägen  i spåret njöt jag av passion.Åhh asfalts doft!:) tänkte jag och önskade att jag var en av vägarbetarna som asfalterade. Som hade ett så bra jobb att man fick vara ute på arbetstid. Känna vinden i håret. Se skogen brevid vägen och har allt det där som de flesta saknar.

Men arbete på väg har ju sina farligheter också och hörde här om dagen på radio P4 som väcker mig på morgonen nu istället för Spicegirls musik om ett nytt vibrerande arband som skulle varna vägarbetarna för bilister som körde för fort.  Detta är ju ett stort plus tycker jag, om jag nu blir vägarbetare. Men det som gör mig lite arg är att armbandet bara verkar vara för försäljning. Att arbetarna får köpa detta själva. Varför ska de inte få detta som förmån när de kan rädda liv? Jag tror de flesta som jobbar på vägen vill undvika fartgalna bilister.

Del 3 av 4

Nu menar jag inte skräddare som flyger ovanför vattenytan utan att jag ska bli en skräddare. En som syr, som har hemmasydda kläder. Hjälper folk att sy om byxor så de får bättre form. Utvecklar nya plagg osv. Jag tycker om tanken och kan man sy. då har man något fint, för framtiden. Men endå så inne just nu. När allt ska vara eget, speciellt  och sticka ut lite.  I onsdags för presis en vecka sen nu  så var jag i Stockholm och tittade på kläder. I varje butik fråga exprediten. Vilken är din stil?  Jag själv som inte har en aning vilken stil jag har,  säger att jag inte vet.

Nu på ingång med stilar. Egentligen tycker jag att man borde radera stilar. Punk, rockigt, modernt osv. Jag tycker att den enda stil som ska finnas är: Kläder som jag mår bra i stilen.En stil som inte har några ramar som de flesta stilar har:  hur kedjorna ska hänga. hur mycket vax man ska ha i håret. Alla sånna ramar vill jag ta bort och att vi inte placerar männsiskor i fack.  Att man tar gobitarna från allt och gör de man känner för. Men om jag är tvungen att sätta ord på min stil så är det nog:. Mörka byxor. en tröja och ibland med stänk av Håkan Hellström. 

Men skräddare lockar mig. då kan jag hjälpa andra med kläder och göra mina egna själv, presis som jag vill ha dom. Och kanske sätter jag inte en fot på HM mer. 

Här kommer fortsättningen på mina 4 drömyrken. 

Kock

- Vad vill du bli när du blir stor? frågar Faster.

Rasmus som är 4 år tänker på de få yrken som han faktiskt kan. Städare. Kassör och kock och några till. På tungan sätter han:

- kock, svarar jag.

- Jha. Då kan ju du bjuda mig på mat när du blir stor. Säger hon med ett leende

- Jaa. Det kan jag, leer jag.

Efter den stunden har kock-yrket legat i mitt huvud och ända tills jag var 10 svarade jag alltid kock när någon fråga vad jag ville bli. Det har vuxigt sig så stark att det idag är ett av mina dröm-yrken.

Idag har jag planer på att direkt efter teknik just gå en kockutbildning och sedan jobba på en resturang några år. Att lära sig allt om mat. Träffa människor som förhoppningsvis tycker den är god och så vidare. Kock det är något för mig:P / Rasmus.

Idag har jag varigt i stocklholm och tittat på när min mamma har gjort sin halvtidseminarie i sin forskning om behandling av kolpatienter på bästa sätt. Så på Karolinska sjukhuset har hon presenterat sin forskning så här långt och jag var nog inte den enda av åskådarena som blev imponerad . Härligt att det går bra för henne. Att jobbet som hon lägger ner visar sig i resultat. För inte på tal om hur mycket hon jobbar. Det är hela dagarna med lite av brott för att tex: äta och kanske se på tv.  Men det är en livsstil som hon har valt och jag tror att det ser rätt lika ut för ganska många forskare. Man blir så inkapslad i att jobbet är så stimulerande att man inte kan sluta jobba helt enkelt.

Min mamma är med facit i hand en mamma som uppfyller sina mål och drömmar. Kanske var det inte forskning om kol. ( En kronisk lungsjukdom) som hon drömde om när hon var liten. Men att vara forskare har hon nog aldrig riktigt blundat för. Att komma med något nytt som ingen tidigare sett har nog alltid gripigt henne som person.

Detta får bli min inledning i mina 4 tänkbara drömyrken. Arkitekt,skräddare, vägarbetare och kock.  Poängen är att i kommande 4 inlägg ska en förklaring tilll ett drömyrke presenteras.

Arkitekt

I hela mitt liv har dröm och låtsas världar funnits i mig. Att springa bort på äventyr som innehåller drakar och odödliga hjältar har nog speglat mig under hela min uppväxt. I lågstadiet levde jag  in mig så mycket i karakternerna att jag hoppa runt för mig själv med pinnar och slog i luften. Skrek vad rollerna sa. Och självklart väckte detta uppmärksamhet.Retsamma kommentarer kom och troligen såg jag allmänt störd ut. Men fortsatt har jag och gör än idag. Men inte för publik utan för mig själv på rummet, med ett suddigummi eller liknade. Måste alltid ha något i handen som jag kan bolla med när jag fantiserar. Annars så kommer det inte mycket ur huvudet. Men idag är det inte i samma utstäckning drakar och supernallar. Det är skidsytem.

Senast idag böjade jag skapa en ny skidanläggning och utbyggnad lär det bli. Hur folk strömmar till anläggningen och nya backar, Cafer, resturanger vägar, hotell och allt som en anläggning ska ha måste finnas med öppnas och planeras i minsta detalj.Om någon månad har jag åter ett nytt komplex skicenter i mitt huvud.

Jag vet inte varför jag brinner för skidåkning och skidliftar. Redan som liten pojke kunde jag sitta timme efter timme och titta på en enkel knapplift och dessutom har ju varje enskild knapp har ju ett nummer på sig. Och om man väntar tillräckligt länge tills liften gått runt ett varv dyker ju samma knapp och nummer upp igen. Det är när nummret skådas efter väntan och uthålighet vid sidan om liftkön som redan rört sig X-antal led. Just denna stund tänds den sanna glädjen för Rasmus.

 Arkitekt är just ett sånt yrke där fantasin får flöda.Man får bygga hus och planera. Allt det som det innebär att bygga upp ett skidsytem ingår och sluligen en dag infria drömmen om att själv en dag äga en egen skidanläggning. Och jag hoppas att jag gör som mamma och uppfyller min dröm. Men framtiden får bestämma och kanske blickar jag åt handra håll. Vägarbetare, skräddare, kock ,- Ja, varför inte?

Som vanligt när jag skriver är det solsken. Troligtvis ljuder fåglarnas sång lika härligt idag som igår. Vänner och jag undrar? Varför sitter jag här? Vid datorn och luktar svett under armarna?

Kanske beror det på att jag är glad idag som jag oftast är när solen skiner. Och det är när jag är glad som jag känner för att sitta vid datorn:p Annars föredrar jag sängen och nallen Sara.

Nu till veckan.

Tisadag. En rysk flicka anländer och ska bo med oss till och med imorgon. (Söndag) Det är utbyte som sker. Ryska flickan bor några dagar hos oss och min bror (som utbyter med henne) har bott några dagar hos dom. Ni förstår säker:P

Det har varigt trevligt och vi har fått tjejen som är bäst på engelska. Vissa ryssar som andra i hans klass har fått kan knappt prata ett ord. Och då blir det svårare. Men ryskan vi har är så duktig att hon fyller i orden när vi fastnar i en mening. Det är kul att hon är duktig och trevlig är hon dessutom. Hee. Och ni får inte missförstå att hon är en hora som vi har köpt in:P som vissa i min klass. ( En fördom de kanske har fått från Lija forever)

Annars har det varigt mycket matte och en ganska seg vecka. 

Nu till bloggen:

 Jag har funderat över. Eller märker själv att man behandlas olika beroende på utseende. Och detta märks extra tydligt på Apoteket av alla ställen. (Är stamkund av receptbelagda tabbletter mot finnar där) Om jag har plattat håret och försökt gjort mig snygg. är de ofta lite tykna och misstänksamma.Komentarar om riskerna med tabbletterna jag tar uppkommer. Torrhud, att jag inte ska vistas i solen, Att jag kan få ont i musklerna. osv. Hur farliga tabletterna är. En gång sa en apotekare att jag inte fick dricka mjölk under behandlingen. Sedan frågade jag läkaren. Hon sade:      -natrurligtvis får du dricka mjölk Rasmus.

Men kommer jag i mina glasögon verkar de tycka synd om mig. killen som både har finnar och glasögon.Misstänksamheten förvinner om att jag är en person som pimplar tabbletter för skoj verkar förvinna. Nu kommer bara en uppmaning om att jag kan få torr hud.

Om jag kommer i morgonfrilla, finnar och glasögon. Då vill de kanppt se en. Då verkar de mer som varför ska du ta finnmedel? som redan är så ful?

Den bästa kombinationen är nog skidkläder. (som jag hade en gång) För längdskidåkare har nog de flesta tanter och gubbar som skriver ut recept en possitiv bild av. Då blir man som en previgilerad gäst som man måste behandla med artighet.

Jag undrar varför? Varför just Apoteket? De behandlar ju inte gubbarna och tanterna såhär. De som är i deras egen ålder.

Hemma från Ekiesdal, Det har varigt en vecka fylld med aktiviteter och det blev toppturer, vanliga turer, offpist, promenader, fiske och en resa norr över till staden Ålesund. Ålesund är en väldigt vacker stad som klarade sig från bombningar under andravälrldskriget. När vi klev in i staden var som att kliva in med en sagolikblandning med olika byggnader som påminner om Edinburg och ett tyskt litet små samhälle. Vid kajen till fjorden stod det ståliga kryssningsfartyget Hurtigrutten och solen lyste. Ja du, Det är lätt att bli kär i norge. Med kilometerlånga tunnlar genom bergen och massor av jobb som min bror sökte och inget EU-medlämsskap, som jag har hört slukar en trejdedel av sveriges totala budjet. Skulle vilja bo i Norge om det inte var så dyrt att handla.

Nu, här hemma svänger mina känslor och hormoner totalt. Ena studen glad andra ledsen.Ibland motiverad och vill plugga. se på film osv. Ibland bara ligga i sängen och deppa.

Kanske är det hårutväxten på på bröst, mage och rygg. Att skägget växer i högre takt och resulterar i att Rasmus håller på att bli en man? Kanske averkar jag sista etappen i puberiteten?

Jag vill vara motiverad, Jag vill se glädjen i vårsolen. Jag vill prestera i skolan. Men det är som jag flyger iväg och vill sitta på en resturang och dricka kiwi-jucie på närmaste kanareieö. Kanske så är det hormoner också?

Nu när jag skriver om hormoner och mansutveckling är frågan. Vad ska man göra med håret?  Ska det vara kvar eller ska rakhyveln fram?

Vissa rakar allt hår förutom huvudet. Och Idol-Agnes sa i melodifestivalen att hon var allergisk mot hår. och lade sedan snabbt till. - Förutom på huvudet förståss.

Vissa behåller allt för att skydda manligheten och andra för att vara naturliga. Och vissa är som jag:

Alternativ och rakade benen  för första gången när jag fick en diss från en tjej och hade tankarna i att jag måste bli bättre, och undrade vilket fel det var på mig.Men sedan när jag hade rakat ångrade jag mig. Benen såg ju ut att tillhöra en tolvåring och inte en 16-åring. Tragiskt men nu någon månad senare har det växt ut:p Och benen ser manliga ut igen.

Nu kommer frågan till er. Rakat eller inte?

Imorrgonbitti tidigt på morgonen drar det iväg till Nogre. Rättare sagt. Eikesdal. I en hel vecka under påsklovet.  Där ska vi ( familjen och kusin) åka offpist, gå på tur och bara njuta. Packningen är packad till en tredjedel men snart är det färdigpackat. Jobbar på att bli färdig men man kan säga att jag är lite i funderingsfrasen nu, om vad jag ska ha med mig. Titta gärna in hemsidan:

 http://www.eikesdal.no/web/

Det är det ställe jag ska till:) längtar redan nu tills jag får kliva ur bilen efter den tolvtimmar långa bilresan.  Om jag kommer hem levande så kommer jag självklart lägga upp lite bilder. Är själv lite orolig. Laviner och branta stup kanske inte är någon Rasmus kombination men men. 

Detta blev en kort blogg och tyvärr kan jag inte svara på sms. Har nämligen slut på pengar.

Glad påsk!